Anteckningar från årsmötet i Kristianstad

Högskolan i Kristianstad, 11-12 april

Måndag 11 april, 13.00 – 17.00

Läranderesurscentrum HKr – Åsa K, Dan W

http://www.hkr.se/sv/lrc/

Består av flera verksamheter: biblioteket, publicering, högskolepedagogisk utveckling, lärverkstäder (studieteknik, språk), IT-pedagogik/media.
Systemägare för AC, HkrPlay, Urkund och lärplattformen Its learning. Jobbar mycket med film för att sprida kunskap om dessa tjänster. De vill främst avdramatisera tekniken och anknyta till lärarnas och studenternas vardag, gärna lite spexigt – ”vi är fåniga och det funkar”

Spelar helst in i studio i stället för lektionssal och helst i korta avsnitt. Bra att skapa aktivitet även under en inspelning – uppmuntra studenterna att fundera, svara på en fråga osv.

Mediaproduktion finansieras med OH-kostnader och arbetet fördelas ganska jämnt mellan institutionerna. Fungerar bra så länge.

Safe Harbour – Ulrika Ringeborn

Överföring av personinformation via nätet i synnerhet i molnet när information sprids internationellt. PUL betyder att man inte får flytta personuppgifter till länder utanför EU/EES. Undantaget till detta heter Safe Harbour som är frivilliga regler som aktörer utanför Europa kan använda för att få ta hand om EU/EES personuppgifter, främst i USA. Fungerat bra tills i fjol. Man kan hålla sig till EU-kommissionens standardavtalsklausuler eller Binding Corporate Rules (BCR).

PUBA personuppgiftsbiträdesavtal. Ställer krav på den organisation som använder molntjänst. Om en molntjänsteleverantör ligger utanför EU/EES krävs ett avtal. SUNET har ett PUBA-dokument för alla anslutna organisationer som ger SUNET fullmakt att förhandla fram ett avtal. Lärosäten behöver inte ta fram egna avtal. Mer info https://www.sunet.se/puba-avtal/

Standardavtalsklausulerna är ett avtal som EU tagit fram, och än så länge är detta det enda sättet att lagligt skicka information till USA. Det här är ingen optimal lösning eller situation och både EU och USA jobbar på att hitta lösningar vilket innebär att förutsättningarna för att överföra information till USA kan komma att ändras.

 

E-plikten

May Nilsson, Mattias Lindquist (KB)

Sedan 1 juli 2012 finns en lag om pliktleverans av elektroniskt material. Den gäller för elektroniskt material som tillgängliggörs efter den 31 december 2014.

Komplement till rådande lagen om digitala tryckobjekt. Myndigheter ska skicka in alla myndighetspublikationer parallellt med ev tryckta utgåvor. Myndighetspublikationer – artiklar avhandlingar konferensbidrag, informationsmaterial åt allmänheten. Även parallellpublicerat material, både digitalt och på papper. Infomaterial till potentiella studenter räknas också, t ex rekryteringsfilmer. Undantag – sociala medier av flyktig karaktär (FB, Twitter). Föreläsningar på film, skärminspelningar inom en kurs räknas inte. Filmer om forskare som berättar om sitt arbete (för allmänheten) räknas. Skicka inte in hela webbsidor, publikationer med komplex struktur, programkod, nyhetsnotiser, pressmeddelanden, blanketter, platsannonsera kalendarier, förvaltningsärenden (domar, remissyttranden, interna utredningar, beslut osv).

Leveransmetoder – webbuppladdning, RSS-flöde, FTP, USB-minne.

Läs mer på http://www.kb.se/plikt/eplikt
Hur tolkas lagen om e-plikt i praktiken? Hans Pålsson (HKR)
Första filtret i processen är att avgöra om det är en myndighetspublikation eller inte, det som går genom skickas till KB. Sedan har vi allt som finns i DiVA och det ska föras över till KB.

All personal vid lärosätet är en potentiell myndighetsskribent. Dessutom har man många webbredaktörer och det betyder att det kan bli svårt att samordna hela produktionen. Många olika uppladdningsmodeller finns också. Hkr har en e-pliktsamordnare och en arkivarie.

2015 laddade Hkr upp 12 filer, GU 384, SU 41 – varierar mycket. Det verkar som att olika aktörer tolkar e-plikten olika just nu.

 

Projekt digital tentamen

Mats Brenner (HiG)

https://portal.nordu.net/display/Inkubator/Digital+Tentamen

Projektet drevs av SUNET Inkubator under 2015. Skulle skapa grund för tekniska lösningar för lärosäten som vill införa digital examen. Mycket omvärldsbevakning i inledningen. Underlag för kravspecifikation, jämförelser mellan olika lösningar. Vad innebär en övergång till digital tentamen – projektet identifierade flera nyckelområden som lärosätet måste ta hänsyn till inför en övergång: lokalanpassningar, IT-infrastruktur, rutiner, lagring, support, kompetensutveckling för personal osv. Många möjligheter att välja mellan – t ex datorsalar eller BYOD eller en kombination?

Projektrapporten är omfattande och innehåller allt man kan behöva inför en övergång: en checklista för lärosäten som vill införa digital tentamen, en checklista för upphandling och en kravspecifikation.

Viktigt att samverka med andra lärosäten och lär av dem som har kommit längre.

 

Digital salstentamen (DISA) vid GU
Maria Sunnerstam (GU)

http://pil.gu.se/projekt/digital-examination

Låsta egna datorer eller salsdatorer under tentan. Pilotförsök under 2014, processkartläggning, kravinsamling och upphandling 2015 och införandeprojekt 2016. 5 leverantörer lämnade in anbud och Inspera vann budgivningen. Systemet heter nu DISA (Digital salstentamen) inom GU för att inte använda ett leverantörsnamn. Kopplat till LADOK därifrån man laddar in tentamenstillfällen och studenterna. Resultatlistan körs över till LADOK och examinatorn godkänner resultaten i LADOK.

Studenterna är mycket positiva till det mesta – det går snabbare, enklare att skriva, textredigering osv. Men de är lite oroliga för datorkrasch men det finns backup för det. Lärarna kan läsa texterna utan problem, kan sitta var som helst och rätta, bra med självrättande frågor, inga pappershögar, kan inte tappa papper osv. Krav på digital kompetens och utbildning för tentavakter, rutiner för IT-support, rutiner för lånedatorer. Viktigt med samarbete mellan alla berörda verksamheter.

Utmaningar – kompetensutveckling, förvaltningsorganisation, krisplan, juridiska frågor om möjligheten att kvittera ut sin tentamen.

 

Tisdag 12 april

LMS uppdatering

Lasse Bourelius (BTH)

2005 togs fram ett ramavtal för LMS-upphandling med 5 LMS. Genom detta skaffade flera lärosäten sina nuvarande lärplattformar. Avtalen har sedan dess förlängts flera gånger utan att göra nya upphandlingar. Väldigt få har bytt plattform sedan dess. ITHUs LMS-grupp bildades för att se över situationen, se vad vi kunde göra nationellt i samarbete med SUNET. Kom på idén att se LMS som en del av begreppet utbildningsstödjande utbildningstjänster.

Just nu undersöks det om SUNET kan göra en upphandling, teckna avtal och sedan kan lärosäten ansluta sig till avtalet. Alla andra utbildningstödjande utbildningstjänster ska kunna ansluta till det upphandlade LMS, skapa en paketlösning. Intresset från lärosäten var svalt i början men idag finns det 15 lärosäten som har visat ett starkt intresse i förslaget. Tror att fler kommer att ansluta sig men det finns en del som är nöjda med nuvarande lösningar.

Johan Fridell berättade kort om KTHs pågående upphandling.

Egentligen 4 LMS-leverantörer som är aktiva idag – Its learning, Ping Pong, Blackboard, Canvas.

Vi nu fått kontakt med UNINETT (Norge) också håller på med en liknande process – de har uppdrag att skaffa LMS åt 20 lärosäten. SUNET håller i kontakterna.

Sammanfattningsvis, det går framåt och vi är försiktigt optimistiska.